Kerro Holbergs Öronen i jorden

Ibland tänker jag att poeter gör sig till. Det blir lite ointressant med det som dockar in i nutidens trätoämnen: det som är pk, för att använda ett lömskt begrepp. I läsningen av samlade verk noterar jag ofta att något släpper i mitten/slutet av poetens fjärde decennium. Dikterna innan är ofta lite poserande, ofta lite som poesi ska vara. Jag tänker mig att poeten slutar … Fortsätt läsa Kerro Holbergs Öronen i jorden