Läsning på poesimässan i Stockholms stadsbibliotek den 25 mars

Ibland måste en göra sånt som skrämmer en. Varje år när jag har varit på poesimässan i Stockholm har jag känt att det var turligt att jag inte gick upp på den där scenen, men i år ska jag och Henry Bronett växel-läsa dikter om sökande. Det har vi aldrig gjort förut. Och nu ser jag på programmet att Göran Sommardal går på efteråt. Sedan … Fortsätt läsa Läsning på poesimässan i Stockholms stadsbibliotek den 25 mars

Mellan bildningsförakt och litteraturpassion

Ni minns den darriga lyckan när ni skrivit klart en uppsats på universitetet. Ni inser förstås att det ni åstadkommit är för obetydligt för att någon över er nivå ska bry sig och ni förstår förstås att ingen annan begriper vad ni har gjort. Och innerst är ni djupt stolta. Mest för att den är klar. Till sist. Så är det med mig och det halvårs … Fortsätt läsa Mellan bildningsförakt och litteraturpassion

Pilsnerpoesi

Tranås avant garde uppträdde under Pilsnerpoesin på Ban Thai igår, den 26 november (I publiken satt för övrigt teatergruppen Avant Gürde). De heter Två män i en dambob och blandar oljud med kupletter eller egenskriven dikt (”Mellan någonstans och ingenstans” och en livespelning på Plan B finns här: Två män i en dambobs Soundcloud). Fullkomligt eget och fascinerande och roligt. Thomas C Ericsson, som var med … Fortsätt läsa Pilsnerpoesi

Människors oro och försök till hederlighet

Stefan Löfven berättar för DN (16/11) att de etablerade partierna (senare framgår det att SD inte är ett etablerat parti – vilket är underligt med tanke på att de är tredje störst i riksdagen) ”misslyckats med att fånga människors oro”. Jag tror inte alls på honom. Jag tror att man mycket väl lyckats fånga människors oro, men att man i årets otaliga populistiska utspel använt oron för … Fortsätt läsa Människors oro och försök till hederlighet

Jaques Derrida, Sverigedemokrater och bokmässan

En gång i tiden vägrade jag att rocka sockor eftersom det fanns något problematiskt med utgångspunkten, frågeställningen. För att stödja något krävs att något behöver stödjas, att problemet till sin natur existerar. När det gäller sockrockningen undrade jag om problemet existerade eller om sockrockandet skapade ett problem att stödja. Syftet med stödverksamheter är inte sällan att tillföra sitt eget jag godhet – ”Se, jag är en som … Fortsätt läsa Jaques Derrida, Sverigedemokrater och bokmässan

Ett försök att förstå politikerförakt utifrån Almedalen 2016

Egentligen är det här en facebookkonversation jag har haft med s-politikern Mikael Stenquist utifrån en artikel som Henry Bronett skrev i Expressen. Här redovisar jag bara mina egna åsikter och jag hoppas att texten är begriplig även utan kontexten. Men börja gärna med att läsa Henrys artikel. Henry Bronetts artikel i Expressen den 9 juli: Det stinker något alldeles hemskt från Almedalen Kommentar 1 För … Fortsätt läsa Ett försök att förstå politikerförakt utifrån Almedalen 2016

Jag lämnar Holavedsgymnasiet efter ett drygt decenium

  (Det här är en fullständigt nostalgisk, patetisk och egocentrerad text. Vill ni inte utsätta er för den kan ni utan att förlora något av värde bläddra vidare.) Idag lämnade jag Holavedsgymnasiet. Under två dagar har jag packat mina elva års arbete i tre flyttkartonger och tre sopsäckar av papper. Det undgår alltså ingen att jag producerat ungefär lika mycket skräp som braigheter. Innan jag … Fortsätt läsa Jag lämnar Holavedsgymnasiet efter ett drygt decenium

Pamflett om Anthony Jones

Plötsligt läggs den bara fram på bordet, min essä om Anthony Jones. I pamflettform. Formgiven och utgiven av Kultivera. Tidigare fanns texten att läsa i TranåsPosten, men Kultivera ville ge den (eller kanske framför allt residenten Anthony Jones) ett eget liv, så Britta Thurfjell formgav texten tillsammans med några av mina fotografier av Anthony till en liten pamflett. Den finns säkerligen att få genom http://www.kultivera.nu. Personligen är jag stolt och tacksam.   Fortsätt läsa Pamflett om Anthony Jones

Vad vi ser när vi ser

I mitt facebookflöde kommer bilden av fyra ungdomar som ror runt i en räddningsbåt upp. En röd plastjolle. Jag stannar till vid den. Osäkert varför. Kanske har jag sett bilden tidigare, kanske läser jag omedvetet bildtexten, något i stil med att vi borde lära de nyanlända att veta hut så att de fattar att de inte kan ta en räddningsbåt och leka med. Först därefter ser … Fortsätt läsa Vad vi ser när vi ser