Sara Bergmark Elfgren – verkligheten i en småskev spegel
Idag intervjuade jag Sara Bergmark Elfgren, som kommer till Skrivarhubben på lördag: Fortsätt läsa Sara Bergmark Elfgren – verkligheten i en småskev spegel
Kategori: Om litteratur
John Ajvide Lindqvist – hur miserabelt att vara barn och dricka människors blod för att överleva
För någon dag sedan intervjuade jag skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist. Han kommer till Jönköpings Litteraturhus på lördag för att berätta om sina böcker och sitt skrivande: Fortsätt läsa John Ajvide Lindqvist – hur miserabelt att vara barn och dricka människors blod för att överleva
Kerro Holbergs Öronen i jorden
Ibland tänker jag att poeter gör sig till. Det blir lite ointressant med det som dockar in i nutidens trätoämnen: det som är pk, för att använda ett lömskt begrepp. I läsningen av samlade verk noterar jag ofta att något släpper i mitten/slutet av poetens fjärde decennium. Dikterna innan är ofta lite poserande, ofta lite som poesi ska vara. Jag tänker mig att poeten slutar … Fortsätt läsa Kerro Holbergs Öronen i jorden
Malte Perssons Undergången
”Genom den 60 sonetter långa Underjorden (2011) och den taktfast uppsluppna Till dikten (2018) har Malte Persson gjort sig till svenska språkets formmästare i versfotsgenren. Den sistnämnda diktboken inleds med en sorts diktens skapelseberättelse och fortsätter med att utröna diktens liv och mångahanda dödsbesked. Steget är inte långt till Undergången, där människan och gudarna har övertagit diktens position som ämne.” Läs resten av recensionen i Ny Tid: Fortsätt läsa Malte Perssons Undergången
De namn våra döda minns av Sam Carlquist
Att närma sig allvaret är en balansakt. Minsta snedsteg och dikten faller, därför har ironin uppfunnits som en form av säkerhetslina, i slutet kan poeten blinka till. I feghet, tänker jag, för att hen inte vågar vara och stanna kvar i allvaret, i det äkta fram till bokens, eller ens diktens slut. Sam Carlquist vågar oförblommerat vara i det äkta allvaret genom nästan hela De … Fortsätt läsa De namn våra döda minns av Sam Carlquist
För snabb för att fångas i skrift
I Ny Tid skriver jag om antologin För snabb för att fångas i skrift: fyra texter om kritiken på 20-talet med Lasse Garoff som redaktör. Det är en intressant bok, inte minst för att den längre essän både på ett underhållande och djuplodande sätt belyser några förhållanden för kritiker och två av de kortare handlar om kritik som meme och kritik på Instagram, vilket åtminstone … Fortsätt läsa För snabb för att fångas i skrift
Zurab Rtveliashvili är död
Jag nås av budet med annalkande feber, just innan jag ska ta coronaprov. Zurab är död och han dog av Covid-19. Det är natt I Tranås när jag hämtar honom från tåget i juli 2015. Han är bara namn och jag oroar mig för att inte känna igen honom. Men när en kraftfull man i ljus kostym och trekantigt hakskägg och spetsiga mustascher, som hämtad … Fortsätt läsa Zurab Rtveliashvili är död
Nicko Smiths Rollatorgnisseln under den järnblå solen
Ibland kommer det sig att jag går tillbaka i mailkorgen och skäms över sådant jag inte svarat på. Ofta handlar det om företeelser som förtjänar min uppmärksamhet, men som kommer i fel tid. Poeten Nicko Smith skickade till exempel för ett drygt år sedan pdf:en till sin nya diktbok Rollatorgnissel under den järnblå solen. Inledningsvis skriver Nicko Smith att han under sitt arbete på äldreboende … Fortsätt läsa Nicko Smiths Rollatorgnisseln under den järnblå solen
Peter Mickwitz Bo i ett hus som ligger i mörkret
Skriver om Peter Mickwitz djupt fascinerande Bo i ett hus som ligger i mörkret i Ny Tid, där författaren i en essä arbetar med tesen att bygga bo, i meningen avskilja sig från resten av samhället, nära nog är pur ondska: Fortsätt läsa Peter Mickwitz Bo i ett hus som ligger i mörkret
Thomas Tidholms Jordlöparens bok i Ny Tid
Jag har skrivit en recension i Ny Tid om Thomas Tidholms Jordlöparens bok. Det sista värderande stycket lyder: Jordlöparens bok drivs framåt av Thomas Tidholms tillbakalutade humor och skarpsinne men också av en vilja att beskriva människans begränsningar i förhållande till naturen. Mänskligheten framstår som skröplig och svagsint i sin omgivning. Det är talande att människor när de ska diskutera naturen i boken ganska snabbt glider … Fortsätt läsa Thomas Tidholms Jordlöparens bok i Ny Tid
Peter Nyberg 