Under dagen träffar jag översättaren och poeten Abdul Hamid Alsibai som ägnat ett år av sitt liv åt att översätta Ett innerligt sätt att förintas. I slutet av december och över nyår reste han mellan Marocko, Tunisien och Syrien för att delta i poesifestivaler och för att trycka boken i sitt hemland. Jag har svårt att uttrycka min tacksamhet när jag för första gången håller … Fortsätt läsa Ett innerligt sätt att förintas på arabiska
Jag hittade två fotografier från sommaren, båda tagna av Milica Denkovic, sannolikt från samma tillfälle, definitivt från samma plats: Ban Thai i Tranås. Under fringefestivalens andra och avslutande lördag är det sista evenemanget Pilsnerpoesi. Jag läste ur den engelska översättningen av A Devout Way to be Estinguished. I förväg hade jag givit Ping, som äger restaurangen, boken och bett henne att läsa den första dikten … Fortsätt läsa Två bilder
Offentlighetsprincipen innebär i all enkelhet att vem som helst ska få veta vad skattepengarna går till. I ett demokratiskt samhälle är principen logisk – jag betalar skatt och om jag vill ska jag givetvis få kunskap om hur mina pengar används. När elstödet, trots Lagrådets starka invändningar på grund av just offentlighetsprincipen, förläggs med sekretess under 20 år naggar det demokratin i kanten. Regeringen menar … Fortsätt läsa Ett elstöd som naggar demokratin
Medan jag väntar på att minstingen ska somna får jag en fantastisk överraskning av Aleisa Ribalta Guzmán som har översatt dikten ”Parmiddag” från Palliativ vård (Magnus Grehn förlag, 2016) och publicerat den i La libéula vaga. Visserligen ser jag bindgalen ut på fotografiet men själva poesin fungerar bra och jag är så tacksam över översättningen. Och, ser jag i högerspalten först när jag publicerat, att … Fortsätt läsa Parmiddag i La libélula vaga
Ann-Christin Antonsson skriver om mig i veckans TP apropå utmärkelsen Kinas bästa internationella poet 2022. En bakvänd känsla av att komma ut som idrottskille. När jag var yngre var det lite tvärt om. Jag undrar vad den arroganta studenten på bilden skulle ha sagt. Vad killen med metspö skulle ha tänkt. Texten är någon slags resumé av ett liv. Sedan en ruta; beskriv ditt liv … Fortsätt läsa Idrottskillen som blev poet
För drygt ett år sedan valdes jag in som sekreterare i styrelsen för Jönköpings litteraturhus. Jag ville driva två projekt: att snygga till hemsidorna och att starta en medlemstidning. Hemsidan http://www.jonkopingslitteraturhus.se behövde arbetas upp och drivas genom artiklar och fler autentiska fotografier från evenemangen, den behövde bli logisk och visa hur mycket föreningen gjorde. Således skapade jag och drev hemsidan fram till den 2 januari … Fortsätt läsa Fyra hemsidor och fyra nummer av Brödtexten
Ett pris från 2022, det offentliggörs under nyårsaftonen, men jag får inte diplomet förrän nu på morgonen. Från Kirgizistan, om jag förstår det rätt. Rahim Karim är en världsomspännande författare som etablerar priset via sin fond. Ganska många författare runt om i världen får det i år, men givetvis är jag mycket glad åt att få vara med i sammanhanget. Fortsätt läsa Rahim Karim World Literary Prize
På julaftonens morgon skickade min kinesiska förläggare Zhang Zhi ett overkligt certifakat. Det vill meddela att jag av International Poetry, Translation and Research Centre i Kina och tidskriften Rendition of International Poetry valts till årets bästa internationella poet i Kina 2022. Jag tror inte mycket på den här typen av titlar eller utnämningar, men det är fint att någon tyckt om min poesi. Nu visade … Fortsätt läsa Årets bästa internationella poet i Kina 2022
I torsdags berättade min förläggare Magnus att Camillas och min split Ett innerligt sätt att förintas/Wittgensteins brorsas högra hand har fått Kulturrådets Litteraturstöd. Inte nobelpriset direkt men det gjorde mig glad eftersom det är en kvalitetsstämpel och för att Magnus kanske kan dra in lite extra pengar på just den här boken, vilket kommer att leda till att han kan arbeta vidare med sitt förlag. … Fortsätt läsa Ett innerligt sätt att förintas/Wittgensteins brorsas högra hand får litteraturstöd
Krocketspelaren, bibliotekschefen och poeten Thomas C Ericsson har skrivit en poesibok som sträcker sig över pandemitiden. Den första dikten är daterad den 11 mars 2020 då den första människan dog i sjukdomen och den sista dikten dateras 750 dagar senare, den 1 april 2022 när pandemin har släppt sitt grepp men fortfarande ter sig hotande. Han kallar den Nattbok C och den tunna, mjuka boken … Fortsätt läsa Nattbok C av Thomas C Ericsson
Peter Nyberg 