Det finns åtminstone två orsaker att ägna sig åt skrivande. Den första är att bli läst av andra människor och den andra är för att hantera något inom sig själv. Skrivandet och språket kan verbalisera sådant som annars inte gör sig förstått. Den andra formen av skrivande kan ibland bli mycket fina böcker om det djupt mänskliga men för det mesta landar texterna i den omtalade skrivbordslådan och bara den viktigaste läsaren tar, ofta långt senare, del av tankar och verbaliserade känslor.

När poeten Nicko Smith i sin diktbok Tvivel verbaliserar depressionen väljer han att också gå i dialog med Job, Guds gunstling i Bibeln, han som Gud ingår ett vad med Satan om. Gud har ståndpunkten att Job är gudfruktig med eller utan sina rikedomar medan Satan menar att han kommer att svika Gud om hans välstånd sviktar. Således låter Gud Satan skrida till verket och utsätta Job för en lång rad olyckor. Givetvis slutar berättelsen med att Job förtvivlar men i slutet återupprättas, han får det till och med lite bättre än innan det sataniska vadet.

I läsningen blir jag då och då förvånad över hur lika poetens språk är det i Job. Perspektivet är den förtvivlades, egentligen handlar väl inte Tvivel lika mycket om tvivel som om förtvivlan. ”Våra egna röster/störtar som meningslösa stjärnor/genom Faderns universum”, skriver Smith. Jobs förtvivlan blir aldrig så vidgad utan stannar i den jordnära världen. Den vanligaste bilden är att Gud lagt Jobs väg i mörker.

Grundförståelsen av boken är kristen, Smith frågar sig om han ber för svagt för Gud, de delar inte värld utan tvingas överbrygga sina världar. Job tilltalar Gud på ett sätt som antyder att han i gammaltestamentlig anda finns nära sin Gud, som om de existerade i samma värld.

I sina bästa stunder är Nicko Smith en skicklig diktare som åstadkommer förtätning på ett elegant sätt, oftast har han då tagit ett steg tillbaka från de emotionella tillstånden och Gudsresonemangen. Texterna i Tvivel tillhör en kategori av skrivande som både handlar om att verbalisera något inom sig och att göra detta åtkomliga för andra läsare:

Tänker på Ben Antell
som bor i skogen i Vassor

Han som brände upp hela sin skivsamling
för att Gud hade sagt åt honom att göra det

Köper tändstickor & försöker elda upp min skugga