Frågar ni så klart. Den växer och blir luddigare eller dör, numera finnas några färre stänglar men de sitter fortfarande i sina små boxar. Tätt tillsammans. Mycket kramgoa håller de fast i varandra.

På den soliga sidan håller min Camilla på att förbereda ett land, ett kontinuerligt hem för dem med en storebror som vi redan fått av hennes mamma. Så här ser de ut numera, sparrisarna: