Den 1 juni började jag tillsammans med några andra poeter med Poesiutmaningen – skriv i 365 dagar. Varje dag skriver vi en dikt inspirerad av poesiläsning. Det handlar främst om att skapa en poetisk massa att senare göra något med, inte desto mindre tänker jag varje fredag bjuda på ett av veckans diktutkast.
Mandala
Stenarna var lila och
rann ur handen i en
kittling. När det sista
kornet landat var allt
perfekt. Mönstren och
bågarna, de snillrika
gåtorna i skapelsen,
de som skulle sysselsätta
även mästarna. Du
drog med handen över
ett hörn och färgerna blandades.
De skrek om avund
och lade fram teorier
om tillvarons fasta punkter
om skapelsens natur
om drömmen och vakenheten.
Stenarna var fortfarande
i sina naturliga färger, men
inte längre delar av det större mönstret.
Jag såg och sedan den dagen
var jag inte en pojke längre.
Peter Nyberg 
Kommentera