22. Inflygning

Utanför fönstret glittrar strandstaden,
det dånar, tjuter, händerna vibrerar.
Ett orange sken i mörkret där kulörta ljus
långsamt rör sig längs vägarna. Snart
är jag ett av dem. Svarta vågor forsar in
över stranden.

I en av ljuspunkterna finns mitt hem,
där jag ska ställa väskan i hallen,
ta av mig vinterjackan och undra
över tvättider. Jag ska återgå till
vardagen med serier och läsning och
arbete och barn.

En gång gick vi längs en sandstrand och
din hand rörde min och jag hade en t-shirt
runt huvudet och vi var avklädda
inför varandra. Vattnet omslöt oss i
vågornas långsamma rytmik. Armstödet
som skakar nu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.