16. Sinusit

Det intuitiva sviker gång på gång,
jag sitter med huvudet i handen
och väntar på en rörelse, på den
rörelse som ska komma inifrån
det sanna.

Ingen snö dagen innan julafton.
En gång klädde jag mig i yllemössa
drack rödpang och log mot kameran.
Som en clown, den pajas intuitionen
gjorde mig till.

Ett sant jag svävar bort likt en papperssvala
i skymningens eldljus just ovan randen
till mystiken i ditt medvetande. Sinusit
böljar som lingonris under senhösten.
För helvete.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.