14.Röding

I strömmarna runt Vävle gick röding i grusbäckarna.
Vattnet isade när vi kastade ut nylonlinorna.
Vi såg fisken stå med fenorna vita och ryckande
i hålor som var äldre än människan.
På deras kroppar fanns kartor och nycklar
till något som brustit,
till något som inte fanns längre
men som en gång kunde uttydas.

De vibrerade av ursprunglig kraft
när vi tryckte in knivar i deras skallar,
utan tanke på
att vi också kunde låta bli.

Efteråt satt vi i gräset och grillade filéerna
åt med smör och köttsaft rinnande nerför hakan.
När kvällen kom tog vi med fiskeutrustningen
och gick upp mot bilarna med insekterna
ursinnigt stirrande runt våra kroppar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.